Sveriges äldsta folkhögskola
Efter 155 år byter Folkhögskolan Hvilan namn till Tora Vega Folkhögskola. Med det nya namnet vill Sveriges äldsta folkhögskola hylla sitt arv och samtidigt bättre representera dagens och morgondagens verksamhet. Bakom verksamheten står samma förening som alltid drivit Folkhögskolan Hvilan.
Några nedslag i vår historia
Vi är stolta över vårt långa arv och vill dela med oss av några viktiga händelser.
Tidslinje
1867
Bara Härads Lantbruksklubb bildas bland annat på initiativ av lantbrukare Ola Andersson från Nordanå, Tottarps socken. Klubben skulle diskutera allmänna samhällsfrågor och yrkesmässiga, bland annat förbättrad skola för böndernas söner föranlett av omvandlingen i Sverige till ökad demokratisering genom att ståndsriksdagen ersätts med tvåkammarriksdag. Likaså krävde utvecklingen inom jordbruket utbildade bondsöner.
1868
17 april 1868 bildas, på initiativ av Ola Andersson (vänster på bilden), Garantiföreningen för Folkhögskolan Hvilan efter dansk förebild och blir därmed Sveriges äldsta folkhögskola. Det utmynnade i en folkhögskola för vuxna bondsöner finansierad av medlemsavgifter, statsbidrag och landstingsbidrag. Tidigare värdshuset Hvilan i Åkarp, som nu stod tomt, uppläts till att bli folkhögskolans undervisningsbyggnad.
Föreståndare (rektor) för folkhögskolan blev docent Leonard Holmström (höger på bilden) från Lunds universitet. Han kom att leda folkhögskolan i 40 år.
1873
Leonard Holmströms hustru Hedvig kom också att bli betydelsefull för folkhögskolans utveckling, inte minst när det gällde kvinnors utbildning. År 1873 startade på initiativ av Hedvig Holmström Hvilans första kvinnliga sommarkurs under tre sommarmånader medan männen gick vinterkurser.
1874
I mars 1874 brann folkhögskolans huvudbyggnad och allt som byggs upp kunde raserats. Men byggnaden återuppfördes och undervisningen kunde upptas igen i november samma år.
1884
Tio år efter branden byggdes ett gymnastikhus med Vallekildes gymnastikhus som förebild. Gymnastikbyggnaden är idag den äldsta bevarade gymnastikbyggnaden i Sverige som fortfarande är i bruk.
1887
Redan från början var inriktningen för folkhögskolan personlig och samhällelig utveckling genom bildning och utbildning. Det tog sig uttryck i en lantmannautbildning 1887, den s.k Lantmannaskolan med både praktiska och teoretiska inslag. För kvinnor startade en Husmodersskola under 1890-talet.
Under samma årtionde förändrades Hvilan till en internatfolkhögskola med elevhushåll med Hedvig Holmström som husmor på grund av att allt fler studerande kom mer långväga ifrån.
1908
År 1908 går Leonard Holmström i pension efter 40 år som rektor och till efterträdare utses läraren och fil.lic. Enoch Ingers som ledde folkhögskolan i 27 år. Under denna tid startar under 1910-talet en Byggmästarskola på Hvilan och ett stort genombrott är att även kvinnliga elever får tillträde till
vinterkurserna 1930.
1931
År 1931 inrättas ett 2-årigt specialgymnasium bland annat eftersom närliggande Alnarps högre lantbruks-, mejeri- och skogsundervisning krävde studentexamen för de sökande. I konkurrens med andra skolor var det Folkhögskolan Hvilan som erhöll rätten att ha specialgymnasium. Ny byggnad för detta ändamål stod klar 1932 (nuvarande språkhuset). Fram till tidigt 1970-tal examinerades årligen 25 studerande, de s.k. ”Hvilaniterna”, som gav Folkhögskolan Hvilan gott renommé för att ge studerande en god utbildning med hög kunskapsnivå.
1950
Årtiondena efter andra världskriget kom att innebära stora förändringar för Folkhögskolan Hvilan. Under slutet av 1950-talet togs ett riksdagsbeslut att lantmannaskolor skulle skiljas från folkhögskolor. Så Folkhögskolan Hvilans lantmannaskola blir en egen skola och flyttas till nya byggnader i Kabbarp (nuvarande Hvilan Utbildning) utan koppling till Folkhögskolan Hvilan mer än
historisk.
1968
Vidare kom det bli allt vanligare att gå på gymnasiet och KomVux inrättas 1968 vilket för Folkhögskolan Hvilans del innebar att specialgymnasiet kom att upphöra i början av 1970-talet. Istället införs en tredje årskurs på Folkhögskolan Hvilan och en ny yrkesutbildning startar, Fritidsledarutbildningen, för att möta samhällets efterfrågan på utbildning. Detta visar sig även i att SFI utbildning finns på Hvilan redan i slutet av 1970-talet.
1980
Under slutet av 1980-talet bedriver folkhögskolan specifika uppdragsutbildningar efterfrågade av Länsarbetsnämnden (AMS kurser) i samband med ökad arbetslöshet. Uppdragsutbildningar för att
möta samhällets utmaningar har sedan dess varit ett stående inslag i folkhögskolans verksamhet.
Andra utbildningar/kurser under 1980- och 1990-talet har bland annat varit Seniorkurs för daglediga över 55 år, Friskvård, Fritid, Framtid för deltagare med lättare kognitiv funktionsnedsättning, Öst- och Centraleuropa linjen motsvarande tredje året på gymnasiet, Europalinjen motsvarande tredje året på gymnasiet, Hälsa och friskvård med massageutbildning motsvarande tredje året på gymnasiet, Svenska kyrkans grundkurs för blivande präster, diakoner och församlingsassistenter.
1990
Under mitten av 1990-talet sker en större satsning på gymnasial naturvetenskaplig utbildning på folkhögskolan Hvilan, bl.a. med nya lokaler och nytt kemilaboratorium, vilket så småningom leder till ett ökat samarbete med Lunds universitets naturvetenskapliga institution. I samband med att den
naturvetenskapliga utbildningen flyttar till Österhus (nuvarande Tora Vega huset) upphör internatet och Folkhögskolan Hvilan blir en externat folkhögskola. Även inom samhällsvetenskaplig utbildning startar högskoleförberedande kurser, s.k. collegekurser, motsvarande sista året på gymnasial samhällsvetenskaplig utbildning.
2000
Under 2000-talet har samhällsförändringar och ändrade villkor inneburit att Folkhögskolan Hvilan alltmer har eftergymnasiala yrkesutbildningar inom undervisning och socialt arbete, att distansutbildningar tillkommit, ökad SFI-verksamhet, samt samverkan och samarbete med andra utbildningsaktörer (bl.a. sommarkurs i Spanska i Fuengirola utanför Malaga). Inom allmän kurs
(grundskole- och gymnasieskolekurserna) har ett tematiskt arbetssätt utvecklats liksom fortsatt socialpedagogiskt förhållningssätt och specialpedagogiskt arbetssätt.
2018
Folkhögskolan Hvilan tillsammans med folkbildningen i Sverige fyller 150 år! Fantastiskt firande med öppethus, föreläsning, utställning, mingel och avtäckande av konstverket Hvilan’s kompass, skapad av Moa Lönn.
Hvilans kompass – ”tar sin utgångspunkt i vad det innebär att gå på en folkhögskola och utbilda sig. Att finna en riktning och en väg vidare i livet.
Skolans studerande och medarbetare har varit med och informerat konstnären om platser som är viktiga i världen, och dessa finns med i skulpturen i form av den mosaik på den bänk som också är en plats för att slå sig ner och att mötas på. Samt reflektera över Hvilans historia. Från en folkhögskola som startade för att bilda och utbilda människor som inte hade
tillgång till utbildning då, för män och sedan ganska snabbt även för kvinnor. Från mottagande av flyktingar från Tyskland efter andra världskriget, till en global, mångfacetterad och inkluderande bildningsplats som vi är idag”.
2023
Efter 155 år byter Folkhögskolan Hvilan namn till Tora Vega Folkhögskola. Med det nya namnet vill Sveriges äldsta folkhögskola hylla sitt arv och samtidigt bättre representera dagens och morgondagens verksamhet. Bakom verksamheten står samma förening som alltid drivit Folkhögskolan Hvilan.
2024
Vi öppnar gymnasieskola i våra vackra lokaler i Åkarp, mitt emellan Lund och Malmö. Hösten 2024 kan vi välkomna de första eleverna till Tora Vega Gymnasiets två yrkesprogram: Barn- och fritidsprogrammet och Försäljnings- och serviceprogrammet.
Vi kommer dessutom ha två introduktionsprogram för dig som
inte helt uppnått behörighet från grundskolan men som kan visa att
du kommer att klara studierna på våra program.
En ljusare framtid
Även fortsättningsvis kommer Tora Vega Folkhögskola att
förändras och utvecklas i takt med att samhället gör det.